« Kameran som måttstock | Main | World Rhino Day »
torsdag
sep222016

DIY: Makro-fisheye

This article describes a simple experimental setup for wide angle macro photography. It's based on a relay lens system with a reversed Canon 24/2.8 STM focusing on the aerial image from a cheap noname cctv-lens found on eBay. I'll post an English version of this article in my flickr-stream at some point (edit: HERE) but in the meantime please check out the google-translated version – it's fairly intelligible and probably features some additional absurdistic bot-humour!


Under sommaren har jag experimenterat med en lite udda lösning för att fotografera vidvinkelmakro. I den här artikeln visar jag bildexempel och gör jag en snabb beskrivning av teknik och utrustning. Observera att den här utrustningen är lång ifrån fulländad – jag betraktar den som ett pågående projekt som är under utveckling! 

Bakgrund

Vidvinkliga makrobilder är förstås ingenting nytt och vi har tagit upp det tidigare flera gånger tidigare. Kort sagt kan man säga att det fina med att använda en stor bildvinkel vid makrofotografering är att man utöver själva motivet också fångar omgivningen – det blir som en närbild och en landskapsbild samtidigt. Lyckas man så kan resultatet bli både effektfullt och effektivt, men det finns många utmaningar – inte minst tekniska.

För en introduktion till ämnet rekommenderar jag Stanislavs artikel Vidvinkelmakro » som publicerades här på makrofokus 2015. Faktum är att den kan ses som ”förkunskapskrav” för den som vill hänga med på de tekniska resonemangen i den här artikeln.

Jag vill komma till det praktiska nu men utvecklar bakgrunden i slutet av artikeln! 

 

Utrustning 


Ja, så här ser bygget ut i skrivande stund. Ett Canon 24/2.8 STM (billigt, litet, lätt och skarpt) monterat bakvänt på en Meike MK-C-UP. Detta har försetts med tillräckligt utdrag för att åstadkomma den förstoringsgrad som krävs för att den lilla bildcirkeln från cctv-objektivet ska fylla ut en APS-C-sensor (Canon 760D i mitt fall). Det här utdraget är inte så känsligt och kan varieras efter behov. För kort utdrag ger vinjettering/mörka hörn och för långt utdrag innebär en klumpigare utrustning samt en begränsning av synfältet (men i gengäld högre förstoringsgrad).

Vad som däremot är kritiskt är avståndet mellan de båda objektiven. Det här avståndet måste kunna anpassas exakt rätt för att utrustningen ska gå att använda.

Om du är intresserad av principen bakom den här konstruktionen kan du scrolla ner till "Mer om bakgrunden", men i korthet är idén att använda det bakvända objektivet för att fokusera på den bild som det lilla cctv-objektivet producerar. Denna bild (aerial image) är belägen ungefär 7 mm bakom objektivet och syns bara i skärpa om man lyckas fokusera på den exakt rätt med det bakvända Canon-objektivet. 

Med hjälp av fokusringen på Canon 24/2.8 går det att finjustera avståndet mellan objektivet över ett intervall på 8 millimeter. Det är alltså så mycket Canon-objektivet ändrar i längd när man vrider fokusringen maximalt. Och detta ger ganska gott om marginal vid monteringen, vilket gör det lättare att hitta/tillverka adaptrar, men det innebär att man måste vara lätt på hand vid fokuseringen. Bilden finns nämligen bara inom ett avstånd på någon enstaka millimeter, och det innefattar då hela fokusintervallet från noll till oändligt. I praktiken innebär det att avståndet mellan objektiven måste ställas in med en noggrannhet av ~0,1 millimeter för att få skärpan rätt.

Något som förenklar utmaningen att få avståndet mellan objektiven korrekt är att de flesta cctv-objektiv har lång monteringsgänga (12 mm) med fin gängstigning (0,5 mm).

Adaptrar för montering går det att hitta gott om på eBay. Ovan syns konverteringsadapter ⌀12–25 mm och två "mellanringar" med samma ⌀12 mm skruvfattning som cctv-objektiven.  

Men har man ingenting med rätt invändig gänga går det alltid att göra improviserade lösningar!

Något som fungerar alldeles utmärkt är att skära till en bit skumplast med ett centrerat hål som är lite mindre än ⌀12 mm. Den yttre diametern anpassar så att den med presspassning går in i något annat man har tillgängligt. Ovan använde jag en 1"-tub men principen fungerar förstås med större diametrar. Jag rekommenderar att täcka den bakre delen av skumplasten med någon svart för att minska risken för interna reflektioner. Det finns självhäftande svart sammetsaktigt material som är perfekt för ändamålet.

Eftersom arbetsavståndet med den här utrustningen ofta är mycket kort är det bra att hitta en monteringslösning där man verkligen utnyttjar det faktum att objektivet är så litet och smalt. Då blir det lättare att belysa och hitta rätt vinkel till motivet – mer om det i nästa avsnitt.

Först vill jag passa på att nämna att jag i första hand använt den här optiken tillsammans med en Canon 760D. På det hela taget tycker jag att det är ett bra och prisvärt kamerahus. Sökaren är dålig, på gränsen till oanvändbar om man inte har mycket bra syn och stor erfarenhet av makrofokusering. I gengäld är skärmen desto bättre (vida överlägsen 5DmkII). 

Användning

I stort sett alla lösningar för makrofotografering kräver övning innan de "bär frukt". Det gäller i högsta grad även för den här. Inte nog med att det är ovant att jobba med ett så stort synfält och skärpedjup – dessutom vänds allting uppochned, bokstavligt talat! Skälet till det är förstås att objektiven vänder bilden varsin gång– så att motivet projiceras rättvänt på kamerasensorn istället för uppochned som i vanliga fall. Det här var ju inte vad kameratillverkaren hade tänkt sig, så bilden vänds ännu en gång innan den visas i sökaren eller på displayen. Jag blev faktiskt förvånad över hur förvirrande jag upplevde detta i början! Jag tycker fortfarande att det är svårt men nu är jag åtminstone mer förberedd på det kontraintuitiva. En lösning vore förstås att vända bilden ytterligare en gång. Det skulle man kunna göra med hjälp av någon ytterligare optik mellan objektiven och kameran (prismor använd ibland i detta syfte). En annan variant vore att använda en vinkelsökare av den gamla typen (som också vänder bilden).

 

Jag föredrar att använda den här utrustningen med liveview och det hade förstås teoretiskt sett varit busenkelt att vända bilden digitalt men ingen av de kameror jag provat har den funktionen (kanske något som finns i tredjepartsfirmware såsom MagicLantern). Ytterligare en lösning på problemet vore att använda någon extern HDMI-ansluten skärm eller sökare. Tillsvidare har jag valt att helt enkelt försöka vänja mig, även om det går trögt. 

Bilderna från svamp-fotograferingen ovan är tänkta att illustrera hur nära motivet objektivet behöver befinna sig. I det exemplet är avståndet till hatten på den lilla svampen knappt 20 mm. Det visar också den stora fördelen med att ha en så liten diameter på objektiv och frontlins!

Eftersom Canon-objektivet och Meike MK-C-UP-adaptern båda har en mer "normal" diameter så blir den här utrustningen inte riktigt så endoskop-liknande som en del andra lösningar som bygger på samma princip. Som vi ska se lite längre ner i den här artikeln har jag även laborerat med smalare och mer "exotiska" lösningar men jag skulle vilja framhålla några stora fördelar med denna: 

1) Den är billig och relativt lättillgänglig. Man kan invända att tillgängligheten begränsas av att det tycks krävas en herrans massa adaptrar och/eller pulande för att få ihop det men jag vågar påstå att den här lösningen ändå är förhållandevis enkel. Priset är svårslaget. Canon 24/2.8 är STM kostar < 2000 kr och är i sig ett bra köp. Visserligen är det EF-S, så det fungerar inte utan mellanring på FF men bakvänt är det inga problem. På det hela taget så är det objektivet inte alls lika imponerande som (det nästan identiska) Canon 40/2.8 men fortfarande bra (och bättre lämpat för just detta syfte).

2) Automatisk nedbländning av objektivet! Att Meike-adaptern medger elektronisk kommunikation med objektivet är en stor fördel. Många andra speciallösningar går inte att blända ner alls (vilket förstås är en begränsning i sig) eller förutsätter att man bländar ner innan exponeringen vilket gör sökarbilden mörk och svåranvänd.

3) Bra optisk kvalitet. Alltså, här krävs en stor brasklapp (braskbanderoll): Den här typen av fotografering lämpar sig inte för pixel-peeping på något vis. Upplösning och optisk kvalitet blir inte i närheten av det man blivit bortskämd i andra sammanhang. Med risk för att verka som en obotlig optimist kan jag tycka att det är lite befriande. Det finns trots allt bildkvaliteter som är minst lika viktiga som det som går att utläsa ur MTF-diagram. Med det ur världen vill jag ändå hävda att den tekniska kvaliteten jag sett med den här utrustningen är bättre än med de alternativ jag provat. Skälet till det är antagligen att det bakvända Canon-objektivet har ett fokusplan som råkar sammanfalla väl med cctv-objektivets. Skillnaden märks mest i bildens kanter och hörn. 

Några nackdelear:

1) Det är lätt att av misstag komma åt fokusringen så att fokus ändras utan att man märker det. Det räcker även att man belastar bajonett-delen lite för att fokus ska rubbas.

2) Canon-objektivet och Meike-adaptern är ju inte precis stora och klumpiga men de är ändå lite otympligare än andra special-lösningar (exempelvis den som visas under rubriken "Alternativ utrustning").

3) Det lilla CCTV-objektivet är ganska känsligt för flares och och andra motljusartefakter. Med de linskombinationer jag provat kan solen se lite underlig ut om den kommer med i bild. Nu är inte jag personligen så förtjust i de stjärnliknande effekter "sun stars" som vissa tycks eftertrakta hos vidvindkelobjektiv men möjligen hade det varit att föredra framför de färgskimrande stråleffekter som uppstår med den här lösningen (se exempelvis bilden på guldbaggen bland exemplen nedan).

Ljussättning

Jag föredrar att komplettera det naturliga ljuset med diffuserat blixtljus. Inte minst eftersom det gör det mycket lättare att få skärpa på rörliga motiv. "Som vanligt" föredrar jag att använda en liten kabelansluten blixtenhet på en flexibel arm ("friction arm") som bilden ovan visar. Armen är monterad på en platta som i sin tur sitter fast i kamerans stativfäste. Eftersom objektivets bildvinkel är så vid så gäller det att hålla uppsikt över diffusorn så att den inte kommer med i bild, men jag uppfattar det som ett mindre problem än jag hade befarat.

Test med olika bländarinställningar

Canon 24/2.8 STM bakvänt fokuserat på bilden från cctv-objektivet. Klicka på bilden för att förstora den i ett nytt fönster eller flik!

Jag provade även f/22 men då var diffraktionen så stark att även detaljåtergivningen i bakgrunden minskade i jämförelse med f/16 – med andra ord torde så små bländaröppningar vara helt oanvändbara. Vilken bländaröppning som är bäst beror förstås mycket på motiv och förstoringsgrad men själv upplever jag intervallet mellan f/5.6 och f/8 som mest användbart. Som vanligt får man göra en avvägning mellan högupplösning och stort skärpedjup vid enstaka exponeringar.

Fokusstackning har jag inte hunnit prova ännu men det kan säkert fungera såvida man använder fokusringen snarare än försöka flytta sig närmare motivet. Det korta arbetsavståndet gör nämligen att perspektivet ändras kraftigt från bild till bild med förskjutningstekniken. Något jag däremot har testat är "bländarstackning", dvs att kombinera bilder med olika bländaröppning och på så sätt få relativt hög upplösning på förgrundsmotivet samtidigt som bakgrunden framträder tydligt:

Den här bilden har stackats av fyra exponeringar med samma fokus, men med olika bländaröppning: f/5.6, f/8, f/11 och f/16.

 

Fler exempelbilder

Alla dessa är tagna med den optiska lösningen ovan, de flesta med Canon760D, några med Sony NEX-7). Med något enstaka undantag har naturligt ljus kompletterats med diffuserad blixt.

0.4s, f/7.1, ISO400
1/8s, f/9, ISO400


1/40s, f/13, ISO200


1/20s, f/7.1, ISO800


1/25s, f/10, ISO800


1/60s, f/8, ISO400


1/10s, f/6.3, ISO800


1/15s, f/6.3, ISO200


1/60s, f/8, ISO4001/15s, f/11, ISO400


1/40s, f/7.1, ISO400


1/60, f/7.1, ISO200


1/100, f/7.1, ISO800


1/30, f/6.3, ISO200


1/50, f/8, ISO400


1/100s, f/6.3, ISO400


1/15, f/7.1, ISO200


1/15, f/7.1, ISO200


1/13s, f/6.3, ISO400


1/40s, f/8, ISO200


1/25, f/10, ISO800


1/40, f/7.1, ISO400


1/50, f/9, ISO400


1/15, f/11, ISO400


1/80s, f/7.1, ISO400


1/125s, f/6.3, ISO400


1/50s, f/8, ISO200


1/40s, f/8, ISO400


Och man måste ju inte fota makro precis jämt. 1/40s, f/4.5, ISO800

Alternativ utrustning

Utrustningen ovan är vad man skulle kunna kalla för ett "relay lens system" och det går att hitta många alternativa lösningar. Här är en variant som jag provat som hastigast: 

Här har Canon 24/2.8+Meike-systemet bytts ut mot ett (mer svårtillgängligt) Carl Zeiss Luminar 25/3.5. Luminar-objektivet har förbundits med cctv-objektivet via diverse adaptrar och fokuseringen sköts med en M42-mellanring med inbyggd fokussnäcka. En principiell skillnad är att avståndet mellan objektiven har fixerats (med hjälp av vulk-tejp). Istället sköts fokuseringen med den varierbara mellanringen. Det här betyder att man inte behöver vara fullt lika lätt på hand vid fokuseringen, men å andra sidan tappar man den automatiska nedbländningen vilket gör att det i praktiken blir svårare att fokusera. En annan nackdel är att Luminar-objektivets fokusplan tycks överensstämma något sämre med cctv-objektivets, så hörnskärpan upplever jag som sämre än med det bakvända Canon-objektivets. Jag ser också starkare tendens till vinjettering (gradvis mörkare hörn) men det kan bero kopplingen mellan objektiven. Jag har även provat med Carl Zeiss Luminar 40/3.5 och Carl Zeiss 16/3.5 men av dessa tre alternativ anser jag att 25/3.5 fungerar bäst.

Eftersom Luminar-lösningen är så avsmalnande går det att klara sig långt med den inbyggda blixten. Jag föredrar ändå flexibiliteten med en extern blixt monterad på en arm.

Några bildexempel med denna:


 

 

Mer om bakgrunden till projektet

Egentligen tänkte jag ta upp det här redan i inledningen men insåg att det blev för långt och nördigt och de flesta ändå bara skulle scrolla förbi.

En begränsning med ”klassisk” vidvinkelmakro (vanligt vidvinkelobjektiv + kort mellanring), är att det blir praktiskt omöjligt att uppnå några höga förstoringsgrader. I regel tvingas man nöja sig med en maximal avbildningsskala kring 1:2 (oftast mycket lägre). Ökar man utdraget ytterligare händer nämligen något av följande (beroende på objektivets konstruktion): 

A) Arbetsavståndet minskar så mycket att fokusplanet hamnar innanför frontlinsen.

B) Bildvinkeln skärs av så att resultatet inte längre är särskilt vidvinkligt.

C) En kombination av A) och B)

Att vidvinkeleffekten försvinner med ökat utdrag beror på att bildcirkeln växer och så att en stor del av objektivets synfält hamnar utanför kamerasensorn. Resultatet blir en beskuren bild. Exempel: Monterar man ett kameraobjektiv med brännvidd 20 mm på en 20 mm lång mellanring så får man förstoringsgrad 1:1, men bildvinkeln kommer motsvara den vi är vana att se från ett 40 mm objektiv – med andra ord, knappast vidvinkligt alls!

Ytterligare en försvårande faktor är att vanliga vidvinkelobjektiv är relativt stora och klumpiga. Objektivets diameter är ofta  större än arbetsavståndet vilket gör det svårt att komma åt motivet från önskad vinkel. Skulle man ändå lyckas med det, så är risken stor att man blockerar det mesta av det infallande ljuset, med konsekvensen att man behöver fylla på med blixtljus – vilket inte heller är det lättaste under de omständigheterna.

Om det ändå fanns riktigt små och riktigt vidvinkliga objektiv så vore vi åtminstone ett steg på vägen. Och det gör det alltså som vi sett! Söker man efter ”CCTV fisheye” på exempelvis eBay så kommer det upp mängder av träffar som uppfyller våra önskemål! CCTV är en förkortning för Close Circuit TeleVision och är en samlande benämning för kameraövervakningssystem. Övervakningskameror är ju i regel små, och det gäller även objektiven. Det finns alla möjliga bildvinklar att välja mellan men av naturliga skäl är utbudet som allra störst på extremt vidvinkliga lösningar med diagonala bildvinklar på närmare 180°. Eftersom de (billigaste) bara kostar mellan femtio och hundra kronor styck så beställde jag hem några olika varianter att leka med.

 Några olika CCTV-objektiv jag skickade efter på prov. Priset låg på 5-10 $ per objektiv.

Ett annat populärt användningsområde för den här sortens objektiv är actionkameror. Populära modeller som GoPro Hero använder just den här typen av objektiv och vissa av de man hittar på eBay marknadsförs även som ersättningsoptik till exempelvis GoPro Hero. Många av dessa tenderar att vara dyrare än de som har en mer anonym cctv-beskrivning. De flesta ser dock identiska ut på bilder och specifikationer, så om prisskillnaden återspeglas av någon verklig förbättring är jag inte tveksam till. 

Övervakningskameror (och actionkameror) har vanligen sensorer i storlek mellan 1/3” till 1/4”. Det betyder alltså att de är ungefär 6-9 mm på diagonalen och följaktligen är optikens bildcirklar anpassade efter detta. Studerar man specifikationerna för ett av objektiven märker man också att det bakre fokalplanet ligger omkring 7 mm bakom objektivet. Det är alltså på detta avstånd objektivet är tänkt att monteras från de små sensorerna i övervakningskamerorna.

Det vore förstås riskabelt och opraktiskt att montera objektivet så nära sensorn på en systemkamera. Dels är det en överhängande risk att skada inre mekanik i huset (såsom slutare och eventuell spegel) och dels skulle den pyttelilla bildcirkeln bara uppta en liten del av sensorn (den resulterande bilden skulle bli mestadels svart med en liten rund bild mitt på). Men även om vi inte kan montera vår sensor sju millimeter bakom objektivet så finns där en bild – i någon mening. Man kan tänka sig att bilden liksom ”hänger” där i luften. Jag känner inte till någon svensk term, men på engelska kallas fenomenet ”aerial image” och läser man på wikipedia https://en.wikipedia.org/wiki/Aerial_image så står det följande: 

 

An aerial image is a projected image which is "floating in air", and cannot be viewed normally. It can only be seen from one position in space, often focused by another lens.

 

Vi kan alltså fokusera på denna lilla ”aerial image” med något annat objektiv. Är det något vi makrofotografer kan, så är det ju att fokusera på små saker och när vi ändå är i farten kan vi ju passa på att förstora bilden så att den täcker hela sensorn. En kamera med APS-C-sensor har en diagonal på ungefär 27 mm. Det betyder att vi behöver en förstoringsgrad i storleksordningen 3-4X för att fylla ut sensorn med en bildcirkel på 6-9 mm.

Det här var egentligen ingen nyhet. Jag läste om och fascinerades av denna teknik för över tio år sedan på Björn Rørsletts närmast legendariska webbplats (som annars i första hand var och är en fantastisk resurs för all möjlig Nikon-optik – särskilt för makrointresserade).

Kruxet är att den ”hängande bilden” bara existerar i ett mycket begränsat avståndsintervall – några tiondels millimeter – från den bakre linsen på det främre objektivet. Det betyder att det är kritiskt att få exakt rätt avstånd mellan de båda objektiven. Tyvärr finns det inga färdiga/enkla lösningar för att koppla ihop så vitt skilda typer av objektiv med den precision som krävs för att få ett dugligt resultat.

Men lösningar går att hitta, och den jag presenterat här kom jag att tänka på när jag experimenterade med en variant på nonaC 40/2.8 »  som jag beskrivit tidigare. Vid bakvänd montering av ett objektiv så blir fokuseringsmekanismen i objektivet "verkningslös" eftersom den bara flyttar bajonetten fram och tillbaka medan själva optiken står stilla i förhållande till sensorn. Pinsamt nog så var det först i våras det slog mig att den här mekanismen är högst användbar. Den ger nämligen ett sätt att justera avståndet till något annat framför optiken. Och det skulle ju kunna vara ett annat objektiv – eller för att vara mer precis: den "aerial image" som ett annat objektiv ger upphov till.

För mer läsning om den här typen av foto rekommenderar jag som redan nämnts Bjørn Rørsletts "Roll-your-own-lens": http://www.naturfotograf.com/roll_your_own_lens.html och Gil Wizens "My take on wide-angle macro" i fyra delar: http://gilwizen.com/wide-angle-macro-1/ 

 

 

Reader Comments (14)

Jättebra artikel. Jag undrar bara varför du använt så vidvinkligt objektiv bakvänt. Skulle det funka med en längre brännvidd om förstoringsgraden bara var tillräcklig? Eller vad ger ett så vidvinkligt objektiv för fördel?

09-29 | Unregistered CommenterTobbe

Tack Tobbe! Den korta brännvidden har inget självändamål utan det bör fungera även med längre brännvidder. Två fördelar med en relativt kort brännvidd är att utrustningen blir mindre och smidigare. Dels eftersom det inte krävs lika långt utdrag men också för att arbetsavståndet blir kortare vilket gör att man inte behöver bygga en lika lång "adapter-brygga" till cctv-objektivet. En annan fördel med kort brännvidd är att fokuseringsmekanismen har kortare slaglängd och därmed ger högre precision.

Kanonbra artikel och superba bilder som vanligt! Jag har precis införskaffat adaptern och 40mm-gluggen köptes för en tid sen i akt och mening att testa tipset i er andra artikel, den om nonaC 40mm f/2.8. Det jag funderar på är bilden i första delen i just den här artikeln ovan där kameran visas med full mundering, det står att det sitter en step downadapter 52 - 43 närmast Melke adaptern. Som jag tolkar den andra artikeln så är gängan 40.5mm på Meikeadaptern? Har jag missat nåt...?

10-17 | Unregistered CommenterJens N

Bra påpekat Jens! Det ska stå 40.5 och inte 43 vilket är åtgärdat nu – tack! Och det är alltså en step-UP 40.5->52. /John

10-17 | Registered CommenterAdmin

Hi John,

Could you tell me where you found the 12mm to 25 mm adapter?

Thanks a lot
Josep

12-10 | Unregistered CommenterJosep

Hallå!
Nu börjar det bli läge att börja beställa om det skall bli klart till säsongen börjar. Men det har nu gått ett antal månader sedan du skrev detta, har du kommit på några förbättringar eller förenklingar?
Jag har Meike MK-C-UP och ett Canon 40mm som jag använde flitigt i somras utan några problem. Stort tack för det tipset!
Du skriver ovan att även denna lösning borde fungera med 40mm och nu kanske du t.o.m. har testat?
Tacksam för eventuella uppdateringar innan jag börjar beställa grejer.
Tänkte använda detta på en Canon 70D.

03-5 | Unregistered CommenterPer G

Josep: You can find this adapter on ebay! See for instance item #321849532149 or do a search for "C / CS to M12"

/John

03-16 | Registered CommenterAdmin

Per: Ännu har jag inte gjort några nämnvärda förbättringar utan utrustningen är i skrivande stund identisk med den beskrivna i allt väsentligt. Jag har provat med 40/2.8 och det fungerar men det längre utdraget som krävs gör det bökigare!

/John

03-16 | Registered CommenterAdmin

Tack John,
En liten fråga. I lösningen ovan med 28mm objektivet har du använt två Nikon K5 mellanringar 52MM. Om jag förstår rätt så är de 20mm långa, d.v.s. totalt 40mm. Det verkar gå att hitta 52mm ringar med varierande längd men inte så lätt att få till exakt 40mm? Vet du hur stor tolerans det är vad gäller länden?
Du har ju också en Meike 20mm mellanring närmast kameran. Är det den sammanlagda längden 20+20+20 = 60mm (plus bakre delen av Meike MK-C UP) som är viktig?
Kan man ha bakre delen av Meike MK-C UP närmast kameran och därefter en samling 52mm mellanringar på totalt 60mm?
Ursäkta om detta är dumma frågor men trots jag läst Stanislavs artikel om Vidvinkelmakro så känner jag mig osäker! :)

04-6 | Unregistered CommenterPer G

Per – bra fråga! Det är, precis som du misstänker, det sammanlagda utdraget som har betydelse! Och det borde jag nog ha varit mer tydlig med. Det vore ju till exempel onödigt att införskaffa två Nikon K mellanring-set bara för att kunna skruva ihop precis den här utrustningen. Jag gjorde det bara för att jag råkade ha dem liggandes men det hade fungerat lika bra att förlägga hela utdraget till innan Meike-adapterns första del.

Jag kan inte säga exakt vilken tolerans det handlar om men det är verkligen inte så kinkigt med vilket utdrag man har mellan kamerahuset och relay-objektivet (i mitt fall Canon 24/2.8). Om det diffar en centimeter hit eller dit torde inte göra någon större skillnad – det påverkar i huvudsak vinjetteringen. Det som verkligen är känsligt är avståndet mellan objektiven!

/John

04-7 | Registered CommenterAdmin

Can be used as adapter from CCTV M12x0.5 lens on RMS ( M20x0.5) Microscope cheap lens.
https://flic.kr/p/TuRjU9
https://flic.kr/p/TuRjKS

04-21 | Unregistered Commentergradek83

Fantastisk artikel i sedvanlig ordning - stort tack!
Den inspirerade mig till att laborera en hel del och har kommit en bit på väg.
Ett tips innan jag skjuter min fråga: Har någon av er testat de lite mer påkostade (ca 70-100kr) objektiven såsom detta:
http://i.ebayimg.com/images/g/VNwAAOSwtnpXj0Ha/s-l1600.jpg
Något jag finner ovärderligt med denna sort är en ännu finare intern gängstigning som dessutom är 'oljad', rätt så trög och har en skruv för fixering.

Nu till min fråga:
De 4st mini-objektiv jag testat (som de i artikeln och ovan nämnda) verkar lida mycket av kromatisk aberration utanför fokus och utåt kanterna av bilden. Först trodde jag det var kameraobjektivet jag använder (omvänt sony pancake 14mm) som var orsaken.. men fotar jag med samma utdrag utan mini-objektiv är det skarpt och så gott som fritt från CA med hög förstorning.
Min fråga är: Har du/ni upplevt samma sak vad gäller CA för denna typ av miniobjektiv?

Nu har alla grejerna utom 25mm till 12,5mm adaptern kommit så snart blir det läge att börja testa! :)
En fråga. På framsidan av 26mm till 52mm adapter ser det ut som du fäst någon folie. Vad är detta och varför?
(Möjligen står detta i texten och i så fall har jag missat det…)

/Per

05-10 | Unregistered CommenterPer G

Kristoffer – Ja, CA verkar komma som ett brev på posten när man experimenterar med den här typen av lösningar. Det beror säkert till viss del på att vi använder prylar på ett sätt som de inte alls var tänkta att användas. Men det verkar också finnas inneboende utmaningar med att få till CA-fria vidvinkelmakrobilder. Laowa's specialtillverkade vidvinkelmakro (15mm f/4) uppvisar också anmärkningsvärt mycket CA när det fokuseras mot närgränsen och då är det ändå avsett för den användningen (jag har inte provat detta objektiv själv utan baserar det på iakttagelser jag gjort av andra fotografers bilder med den gluggen).

Jag har inte provat objektivet du länkar till med egen fokuseringssnäcka men det låter ju intressant! Länka gärna till bildresultat med detta objektiv om du har möjlighet.


Per – Ja, den folien fyller nog ingen större funktion här. Den sitter där för att fungera som reflektor när step-ringen har använts som motljusskydd på exempelvis Canon MP-E65 eller liknande lösningar med hög förstoringsgrad, kort närgräns och liten frontlins.

/John

06-8 | Registered CommenterAdmin

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>