Alternativa makroobjektiv
Stanislav SnällDetta är en kort introduktion till en annan typ av makrofoto än vad traditionella makroobjektiv representerar. I kommande artiklar kommer vi att utförligare presentera de olika typer av objektiv som beskrivs nedan.
;)
Vänster: Studiofotografering med mikroskopobjektiv via ett ombyggd mikroskopstativ. Höger: Fältfotografering med mörkrumsobjektiv på en makrobälg. Foto: Stanislav Snäll
Om man vill ta makrobilder med högre förstoringsgrad än 1:1 utan extra tillbehör, finns det idag inte många alternativ på marknaden. Det är egentligen bara Canons MP-E 65 som erbjuder denna möjlighet. Hur kan man då göra om man vill ta bilder med högre förstoringsgrader? Antingen kan man använda vanliga makroobjektiv och komplettera dem med mellanringar, försättslinser eller bakvända objektiv. En annan bra lösning är att använda passande alternativa objektiv på bälg. Ofta är dessa objektiv inte gjorda för vanlig makrofotografering men deras konstruktion eller egenskaper kan ändå göra dem väl lämpade för den här typen av makrofoto. Några av dessa objektiv saknar bländare. Dessa kan fungera bra för stackade bilder men det korta skärpedjupet göra att de blir de svåra att använda för bilder med en enstaka exponering.
Vilka objektiv handlar det om?
Vi kan dela upp dem i fyra grupper:
- Objektiv avsedda för förstoringsapparater – mörkrums- eller förstoringsobjektiv (på engelska: ”enlarger lens”)
- Speciella makroobjektiv för mikrofotografi (photomacrography/photomicrography)
- Mikroskopobjektiv
- Objektiv för speciella tillämpningar inom industri (”machine vision”)
Vad är det som gör dessa lämpliga för makrofoto? Grundförutsättningen är att deras optiska konstruktion passar bra för makrofotografering med bälg eller mellanringar. Det vill säga, den optiska konstruktionen är sådan att den ger ett välkorrigerat resultat vid korta arbetsavstånd och höga förstoringsgrader. Grovt kan man säga att arbetsavståndet till motivet sträcker sig från några få millimeter till ca 15 cm, och utdraget (avstånd från objektiv till sensor) ligger mellan 10 och 30 centimeter beroende på objektivets brännvidd och optimala förstoringsgrad.
Dessa objektiv saknar ofta fokussnäcka och andra funktioner (som ändå inte används vid den här typen av fotografering). Man brukar fokusera antingen genom att flytta hela utrustningen (med hjälp av släde) eller genom att variera utdraget på bälgen. Dessa objektiv brukar ofta vara mer kompakta än vanliga makroobjektiv och tar mindre plats i kameraväskan. Därför kan man ha flera med sig i fält utan att det blir tungt att bära och packa. En av de viktigaste fördelarna är att de, genom sin ringa frontdiameter, skymmer en minimal mängd ljus till motivet. Detta gör det också lättare att komma närmare marken eller andra underlag vilket gör det enklare att välja en lägre bildvinkel än vad vanliga makroobjektiv tillåter.
Den enkla konstruktionen utan fokus, elektronik och annat gör dessa objektiv pålitliga och ofta billiga att anskaffa.
Har objektiv som dessa några nackdelar? Ett problem med äldre modeller kan vara att antireflexbehandlingen inte är så bra och att objektiven därför kan ha lägre kontrast och sämre motljusegenskaper. Det första går dock oftast enkelt att rätta till i efterbehandlingen.
Objektiv från förstoringsapparater:
Rent generellt är dessa objektiv av mycket högt optisk kvalitet och välkorrigerade på korta avstånd – därmed är de lämpliga att använda för makrofoto. Kortare brännvidder upp till ca 60mm bör användas bakvända så att avståndet till motivet och avståndet mellan objektivet och sensor passar deras optiska optimering. Det vill säga, att det kortare avståndet (sidan som ursprungligen är vänd till filmnegativet) blir den sida som vid makrofotografering är vänd mot motivet och det längre avståndet (som var riktad mot fotopappret) vänds mot kamerasensorn. Vid längre brännvidder har detta inte så stor betydelse eftersom båda sidor av objektivet är optimerade för ungefär likadant avstånd. Förstoringsobjektiv är så gott som alltid utrustade med ställbar bländare.
;)
Exempel på olika objektiv till förstoringsapparater. Foto: Stanislav Snäll
Bild på en lockespindel tagen med förstoringsobjektiv Uniprint Anastigmat 75mm f1:3.5, stackad av 26 exponeringar, naturligt ljus. Foto: Stanislav Snäll
Speciella makroobjektiv för mikrofotografi
Dessa objektiv är redan från början konstruerade för fotografering med större förstoringsgrader, ofta högre än 1:1 och upp till ca 10:1. Detta gör dem förstås speciellt lämpade för makrofoto. Deras ursprungliga användningsområde är att ta bilder genom mikroskopliknande uppställningar men i regel med lägre förstoringsgrad än riktiga mikroskopobjektiv. Till den här gruppen kan vi även räkna objektiv avsedda för mikrofilmfoto. Till skillnad från mikroskopobjektiv brukar objektiv i denna grupp ha en ställbar bländare. Fattningen brukar vara någon gänga – allt ifrån standarddimensioner såsom RMS (20,3 mm) eller M42 (42 mm) till helt egna format. En webbplats med mycket matnyttig information om den här typen av objektiv är The Macro Lens Collection Database av Dr Klaus Schmitt.
;)
Objektiv för mikrofotografi. Foto: Stanislav Snäll
Bild tagen med Carl Zeiss Luminar 63mm f/4.5 i naturligt ljus. 45 exponeringar stackade i Zerene Stacker. Foto: Stanislav Snäll
Mikroskopobjektiv
För att uppnå en förstoringsgrad högre än 5:1, samt för att få så hög upplösning som möjligt är mikroskopobjektiv det bästa alternativet.
Det finns två huvudtyper av mikroskopobjektiv: Finit och infinit. Det förstnämnda – finit – betyder att de enbart används med hjälp av utdrag utan ytterligare optiska element. Det andra – infinit – behöver kompletterande optk i form av lämplig tublins eller objektiv. Båda är konstruerade med mycket bestämda specifikationer och optimerade därefter. Det är därför viktigt att de används på rätt sätt, då presterar de som bäst och då ofta på en nivå som inga andra objektiv kommer i närheten av vid samma förstoring. Om man däremot avviker för mycket från det optimala intervallet medför det genast försämrad bildkvalitet. Med några få undantag saknar de ställbar bländare. Fattning brukar ofta vara RMS (Royal Microscope Society, gänga med ca. 20,3 mm i diameter) men det existerar en handfull alternativa format. En utförligare artikel (på engelska) om mikroskopobjektiv finns här: http://www.flickr.com/photos/johnhallmen/5379235010/in/set-72157604592459772/
;)
Mikroskopobjektiv. Foto: Stanislav Snäll
Exempelbild som visar ögonen hos en silverfisk tagen med mikroskopobjektivet Nikon M Plan 60/0.7 ELWD vid cirka 65X förstoring på kamerasensorn. 186 exponeringar stackade i Zerene Stacker. Foto: John Hallmén
Objektiv för speciella tillämpningar inom industri
Inom industri använder man en hel del specialtillverkade objektiv som en del av olika kontrollsystem eller visuell och optisk styrning av industriell produktion. Ofta är dessa objektiv konstruerade och optimerade för korta arbetsavstånd och därför kan de vara väl lämpade för makrofoto. Det kan vara svårt (för att inte säga omöjligt) att enbart från beteckningen eller namnet avgöra om ett sådant objektiv fungerar för makrofoto. De tillverkas för en speciell utrustning och ofta i små begränsade serier och därmed saknar de ofta uppgifter om brännvidd, ljusstyrka osv. Vissa kan utifrån sitt yttre förefalla som lovande makroobjektiv men sedan visa sig ge usla resultat – skälet kan då vara att de är optimerade för användning inom speciella våglängdsområden (exempelvis UV eller IR). Även fattningarna kan vara mycket varierande; standardgängor och speciella fästen men ibland utan någon fattning alls. För att avgöra deras lämplighet för makrofoto eller andra tillämpningar måste man testa dem praktiskt. Vanligtvis saknar dessa objektiv ställbar bländare och är relativt ljusstarka, så om de passar för makrofotografering, är de oftast bäst lämpade för studiostackning.
;)
Specialobjektiv för industriella tillämpningar. Foto: Stanislav Snäll
Exempelbild tagen med JML optical 21mm f3.5 (andra från vänster i bilden ovan). 88 exponeringar stackade i Zerene stacker. Foto: John Hallmén
I den här artikeln har vi behandlat olika typer av specialoptik men en annan grupp objektiv som förtjänar att nämnas när det handlar om bälganvändning är vanliga kameraobjektiv med manuell bländarinställning (bländarring). Om de monteras bakvända på bälgen kan vanliga normal- eller vidvinkelobjektiv ge utmärkta resultat – mer om detta senare!
Stanislav & John
Reader Comments (4)
Superbra och lättbegriplig genomgång av olika segment!
Nu gäller det bara att macheta sig fram i djungeln... ; )
Fantastisk inspirerande - nu vill jag göra ett försök! Var på vinden och letade upp min mörkerumsutrustning, och där fanns det en El-Nikkor 50 mm. Denna ska, om jag förstår det rätt, monteras bakvänd för bästa resultat? Kan jag som inte är så teknisk duktig få några tips om hur jag då praktiskt ska göra? Tänkte köpa en bälg med EOS fattning på Photax, och med en T2 adapter och en M39 ring tror jag att jag kan motera min förstorningsoptik? Men kan jag då montera den bakvänd? Hoppas inte du skrattar av mina frågor? ;-) Med vänlig hälsning, Tommy Stokka
Very nice to read (thanks to Google translator); Stanislav, you do have a nice lens collection ;-)
That 60X silverfish picture is amaizing
Regards
Javier
Ögonen på en silverfisk?? Är du galen??! Otroligt är bara förnamnet... :)