Lysande skorpioner

Under mina resor till varmare delar av världen brukar jag se och fotografera många olika intressanta djur, däribland skorpioner. Skorpioner är för oss nordbor främmande, exotiska och ibland skräckinjagande varelser.  En kropp med åtta ben, två stora klor och med en lång böjlig svans som är försedd med en spetsig och giftig ”gadd” väcker respekt. Även deras nattaktiva liv bidrar till att många människor blir skrämda och rädda för dem. Bland alla drygt 1300 arter är det dock bara ett tiotal som verkligen är livsfarliga för människor. Man ska ändå vara försiktig om man kommer i direkt kontakt med dessa djur och inte har kunskaper eller vana att hantera dem. Skorpionstick kan vara mycket smärtsamma och en illamående eller feberaktig reaktion och kramp är inte ovanliga.

Parabuthus capensis, 80mm, i ljuset av UV-ficklampa. Sydafrika, Västra Kapprovinsen, Paarl, 2013-01-29. Nikon D600, Micro-Nikkor 105/2.8, UV-lampa. ISO800, 0,7s, f13.

Nog med de skrämmande egenskaperna, de här djuren har även andra sidor. En mycket intressant ”talang” som skorpioner har är att de kan reflektera ultraviolett ljus. Med en uv-lampa riktad mot en skorpion,  lyser den upp med blått, grönt eller gulaktigt ljus. Fenomenet består av  ämnet ”hyalin”, ett protein i det yttersta skiktet av kroppsytan med den egenskapen att den reflekterar ultraviolett ljus. Man känner idag inte till några andra djur som skulle ha samma förmåga. Första gången man upptäckte detta var 1945 i Nordamerika när en geologisk expedition sökte efter fluorescerande stenar och mineraler och använde sig av uv-lampor. De hittade inte bara reflekterande mineraler utan kunde även se att skorpioner lyser upp i uv-ljuset. Man kan upptäcka en skorpion på mer än 20 meters avstånd med hjälp av en bra uv-lampa. Olika arter kan ha olika färger och nyanser. Det finns ex vis arter som blir gulgröna men där svansen är blå. 

När skorpionen ömsat skal och det nya skalet fortfarande är mjukt reflekterar den inte uv-ljus, samma sak gäller nyfödda, unga skorpioner som fortfarande är mjuka. Döda skorpioner lyser fortfarande, även om inte lika starkt som levande. 

Parabuthus schlechteri, 85mm. Sydafrika, Västra Kapprovinsen, Swartberg, 2013-01-28. Nikon D600, Micro-Nikkor 105/2.8, UV-lampa. ISO800, 0,6s, f5. Stackad av 10 exponeringar.

Samma exemplar av Parabuthus schlechteri som på föregående bild. Fotograferat i blixtljus. Nikon D600, Micro-Nikkor 105/2.8, inbyggd blixt. ISO200, 0,3s, f5. Stackad av 12 exponeringar.

Och hur gick det till när jag fotograferade? Skorpioner är nattaktiva jägare som springer på marken, klättrar på träd eller klippor och söker efter bytesdjur. Ofta stannar de till en stund och då får man passa på att ta bilder.  Det är inte mycket tid man får, oftast handlar det om några få sekunder, i bästa fall ett par minuter om man har tur. Jag fick ägna mycket tid åt att följa efter springande skorpioner. I ena handen hade jag uv-lampan och följde skorpionens väg och i andra handen kameran med alla inställningar klara för att inte förlora värdefull tid när tillfället ges. När skorpionen stannade till så var det bara att snabbt placera kameran på marken eller på bönpåsen, få djuret i fokus och trycka av. En trådutlösare har visat sig vara ett måste; uv-lampan man använder har inte så kraftigt ljus så slutartider upp till en sekund är inte ovanliga. Även ISO-känsligheten måste skruvas upp. Ibland när skorpionen var samarbetsvillig och tålmodig kunde jag kosta på mig att ta en serie bilder till stackning. Det blev även många misslyckade bilder. Hur som helst, det var ett intressant fotoarbete med lite spänning och exotisk känsla.

Parabuthus schlechteri, 105mm, med en droppe gift på gadden. Denna art har en förmåga att spruta gift på kortare avstånd när den känner sig hotad. Sydafrika, Västra Kapprovinsen, Swartberg, 2013-01-27. Nikon D600, Micro-Nikkor 105/2.8, UV-lampa. ISO800, 0,5s, f9. Stackad av 14 exponeringar.

Opistophthalmus carinatus 100mm, Sydafrika, Norra Kapprovinsen, Kalahari, 2010-12-03. Nikon D300, Micro-Nikkor 105/2.8, UV-lampa. ISO1250, 0,6s, f16.

Bild på samma art Opistophthalmus carinatus vid samma tillfälle med blixt. Nikon D300, Micro-Nikkor 105/2.8, blixt Nikon SB-600. ISO200, 0,6s, f16. 

Fakta om skorpioner:

-       Skorpioner är inte insekter, men leddjur (som spindlar, klokrypare eller mångfotingar).

-       De första skorpionerna förekom för 400 miljoner år sedan och några var upp till 80 cm stora.

-       Skorpioner finns i tropiska och subtropiska områden. Inga arter finns i Sverige eller Nordeuropa. Närmast förekommande finns i Mellaneuropa och södra England.

-       Det finns drygt 1300 kända arter men det exakta antalet är oklart eftersom många arter är svåra att artbestämma och det finns en del arter som har två eller fler olika namn och många arter är fortfarande okända.

-       Minsta arten är Microttyusjoseantonioi, 16mm från Venezuela, och den största är Pandinus imperator från Afrika och Heterometrus swammerdami från Indien som kan vara en bra bit över 20 cm stora.

-       Ungefär 100 000 människor blir stuckna varje år, men mindre än 1% av dessa dör.

-       Skorpioner är populära och tacksamma djur att ha i terrarium.

-       Livslängden hos skorpioner är från ca 5 till 20 år. Arter som lever i regnskogen brukar leva kortare tid och ökenarter längre.

-       Fortplantning och utveckling: Vid arningen förekommer en avancerad parningsdans då hane och hona håller varandra i klorna och förflyttar sig fram och tillbaka. Hanen sätter upp en spermatofor (en pinne med spermier) på marken och honan förflyttar sig ovanför den och drar in spermierna i könsöppningen. Honorna är dräktiga från 30 till drygt 500 dagar beroende på art. Antal nyfödda skorpioner från en hona varierar från 6 till 90 st. Skorpioner kläcks inte från ägg men föds levande för att omgående kunna klättra upp på honans rygg där de stannar tills de ömsar skal första gången efter ca 4 till 16 dagar. Hos vissa arter lämnar ungarna mamman efter att de ömsat skinnet första gången, hos andra arter stannar de i honas närhet en längre tid. Innan de blir könsmogna ömsar de skinn 5 till 7 gånger. Vissa arter har partenogenetisk utveckling det betyder att en hona kan föda ungar utan att bli befruktad av en hanne, i så fall är alla nyfödda skorpioner också honor.

-       Skorpioner är mycket tåliga djur. De kan klara sig i månader utan mat eller vatten. De klarar att bli nedfrysta och har en mycket stark tålighet mot radioaktivitet.

Parabuthus species, 80mm, lägg märke till den kraftig muskulösa svansen. Skorpioner av släkte Parabuthus tillhör de som har relativt starkt gift och därför har de också utvecklat en stark svans att kunna sticka snabbt och effektivt. Sydafrika, Västra Kapprovinsen, Paarl, 2013-01-29. Nikon D600, Micro-Nikkor 105/2.8, UV-lampa. ISO1250, 0,2s, f11. Stackad av 7 exponeringar.

Tityus cambridgei, 90mm. Fransk Guyana, Cacao, 2012-01-17. Nikon D7000, Micro-Nikkor 105/2.8, UV-lampa. ISO800, 2,5s, f16.

Tityus cambridgei konserverad i guyansk rom för transport till skorpionspecialisten. Flaska med skorpionen är belyst med UV-ljus och man kan ana rester av den blå-gröna färgen på ett dött exemplar. Döda skorpioner lyser inte lika starkt i ultraviolett ljus som levande exemplar.

Comments

[Lennart Fahlen]

Wow, vilka bilder och spännande berättelse. Mycket intressant information dessutom. Tackar.
Sista bilden kommer mig osökt att tänka på Nelson ;-)

[Stanislav Snäll]

Tack Lennart, vad menar du med Nelson??? Här har jag en kunskapslucka..............

[Sakda Daduang]

Dear Sir,
I would like to request for your copyright permission to use the “Bild på samma art Opistophthalmus carinatus vid samma tillfälle med blixt. Nikon D300, Micro-Nikkor 105/2.8, blixt Nikon SB-600. ISO200, 0,6s, f16.” appeared on “http://makrofokus.se/blogg/2013/2/10/lysande-skorpioner.html” in my Thai book entitled “ชีวเคมีของโปรตีนในน้ำพิษของสัตว์พิษกลุ่มอาร์โทรปอด และการประยุกต์ใช้ (Biochemistry of Proteins in Arthropod Venom and Applications)” with the citation to your website. This book is intended to be non-commercialized.

Thank you for your mercy in advanced.
With best wishes,
Dr. Sakda Daduang, Associate Professor,
Division of Pharmacognosy and Toxicology, Faculty of Pharmaceutical Sciences, Khon Kaen University, Khon Kaen 40002, Thailand,
Tel +66-43-202378,
+66-43-362094, +66-43-202715 Fax +66-43-202379
E-mail: sakdad@kku.ac.th