Plånboksvänlig studiostackning
John HallménDen här artikeln beskriver en relativt enkel och billig uppställning för fokus-stackning under studioförhållanden. För några av er är det här en gammal bekant eftersom dess ursprungliga syfte var att fungera som demoutrustning vid vår kurs i studiostackning förra månaden.
;)
Ingredienserna här är en blandning av nya och begagnade prylar men den röda tråden är att ingenting är exotiskt eller dyrt.
Nedan finns priser som jag betalat (inklusive frakt) på några av komponenterna. Bortsett från koordinatbordet var alla prylarna sådant som redan fanns i min ägo och jag rekommenderar er verkligen att ta en titt i lådorna innan ni köper något i onödan. Det finns säkert flera saker som fungerar ännu bättre än de jag råkade ha till hands!
- Proxxon-bord €80 (nytt, eBay)
- Bälg: €14 (begagnad, eBay)
- Lödstativ: 69kr (nytt, Clas Ohlson)
- LED-spot, Jansjö: 99kr (ny, IKEA)
- Konica Hexanon 40/1.8: 60kr (begagnat, Stadsmissionen)
- Olympus Zuiko Auto-Macro 50/3.5: €22 (begagnad, eBay)
Bälgen är en gammal modell som dyker upp ganska ofta på begagnatmarknaden. Den är enkel och knappast ett finmekaniskt mästerstycke men den gör sitt jobb och gör det bra, tack vare några trevliga egenskaper: Inte bara den främre utan även den bakre delen (standarden) är rörlig – det gör det mycket enklare och smidigare att ändra förstoringsgrad snabbt. Den har ett undre räls för grovinställning av fokus. Den har steglöst roterbart kamerafäste vilket gör att man enkelt kan växla mellan landskapsorientering, porträttorientering och allt däremellan. Dessutom är den tillräckligt högt byggd för att man ska kunna rotera kamerahuset oavsett husets läge på bälgen (på många mer kompakt byggda bälgar går detta bara att göra när huset är i sitt bakersta läge).
Det lilla Olympus-makrot som står på Proxxon-bordet ser kanske lite felplacerat ut men det tjänar ett specifikt syfte. Det är visserligen en utmärkt glugg att fotografera med, men i det här fallet har det fått det något udda uppdraget att agera "hiss" – vrider man på objektivets fokus-ring så rör sig motivet i höjdled. Det hade naturligtvis fungerat med nästan vilket objektiv som helst (såvida inte fronten roterar vid fokusering eller objektivet är internfokuserat) – en kitglugg kan antagligen göra jobbet. För att undvika att av misstag flytta på objektivet vid höjdjusteringarna har jag satt fast det bakre locket på koordinatbordet med en klutt häftmassa. En praktisk bonus med att använda det främre objektivlocket som plattform för motivet, är att det är lätt att flytta bort och sätta tillbaka, om man skulle behöva fixa något med motivet (ta bort dammkorn osv, som kanske kräver att man placerar det under lupp).
Lödstativet tjänar här syftet att hålla i den lilla ringformiga plastdiffusorn (en sönderklippt drickyoghurt-flaska) men det kan även hålla exempelvis bakgrunder, reflektorer och så vidare. Det står bara fritt på koordinatbordet vilket gör det mycket enkelt att flytta runt samtidigt som det är orörligt i förhållande till motivet vid fokuseringen vilket är en fördel.
Det vita underredet är en bit laminerad spånskiva som blev över från en bokhylla. En riktigt stadig skärbräda eller liknande hade kanske funkat ännu bättre men jag tog vad som fanns inom räckhåll. I skivan har jag skruvat fast koordinatbordet (förborrade hål finns i detta, och skruvar medföljer) och den lilla metallplattan som snabbkopplingen (MiniConnect, 200kr, Tradera) sitter på.
Den kanske mest intressanta delen här är nog ändå koordinatbordet, så vi ska ta en närmare titt på det.
Det har två graderade justeringsrattar som flyttar bordet i horisontalplanet. Maximalförskjutningen är 134 mm på längden (vilket med min montering blir i djupled) och 46 mm på tvären.
Vänsterbilden ovan visar ratten som skjuter bordet i sidled. Överst i bilden ser vi även en skjutbar skala som man kan använda för att i grova drag hålla reda på förskjutningen i djupled. Direkt under den ser vi tre kalibreringsskruvar som kan användas för att justera bordets gång (om det skulle börja glappa/vobbla). Till höger har vi djupledsvredet. I min uppställning är det alltså detta som används för finfokusering och stackningssteg. Eftersom vridmotståndet är något trögt har jag satt på lite gummitejp på vredet vilket ger bättre friktion mot fingrarna och den röda tejp-triangeln satte jag dit för att ha en tydligare referenspunkt när jag vrider på ratten.
Att vrida ett skalstreck på dessa vred motsvarar en linjär förskjutning på 0,05 mm (fem hundradels millimeter). Steglängden kan förstås göras ännu kortare om man bara vrider en bråkdel av ett sådant steg. Det skulle vara enkelt att tejpa dit en finare graderad skala om man så skulle vilja. Och vill man ytterligare öka precisionen kan man fästa något på vredet så att det får en större diameter.
Jämför man Proxxon-bordet med ett linjärbord av Newport-typ (som diskuterats flitigt både på öppna forumet och medlemsforumet) kan man för det första konstatera att det är enklare att få tag på ett nytt Proxxon-bord utan några stora utlägg eller vedermödor. Linjärbord av Newport-typ kan köpas på eBay och kan ibland hittas till överkomliga priser, men som vanligt på begagnatmarknaden så kan det kräva en del tålamod innan man hittar vad man är ute efter. Andra fördelar är att Proxxon-bordet möjliggör fingradiga förskjutningar i två riktningar, är enkelt att skruva fast i något underlag vilket ger en stabil bas, samt levereras med diverse fästanordningar som gör montering av saker på bordet enkelt. Gången är mycket jämn (fullt i klass med ett Newport-bord om inte aningen bättre) men något trögare att justera än en mikrometer. Bordets relativt generösa yta gör det enkelt att placera ut saker som hålls statiska i förhållande till motivet (diffusorer, reflektorer, bakgrunder osv). Det är min bedömning att Proxxon-bordet kommer bäst till sin rätt under studioförhållanden. Det går förstås att montera kameran/bälgen på bordet men konstruktionen riskerar att bli mycket klumpig och besvärlig att använda i fält.
Mer info om Proxxon-bordet finns på tillverkarens hemsida: http://www.proxxon.com/eng/html/27100.php
Förutom på eBay finns Proxxon-bordet även hos ett par återförsäljare i Sverige. Conrad har det i sin webb-butik (länk ») och även Bauhaus lär ha det i vissa butiker.
Nedan är en live view-inspelning som demonstrerar uppställningens funktion. Motivet är en preparerad kortvinge (Ocypus olens) och förstoringsgraden är från början 4,5X (ungefär halvt bälgutdrag med Hexanon 40/1.8)
En sak som kan ha stor inverkan på slutresultatet är man använder bakvänd optik är att skärma av alla onödiga delar som kan ge upphov till inre reflektioner. Jag har flera gånger upplevt stora problem med ljus som studsar mellan sensorn och området runt objektivets frontlins. Denna del är visserligen oftast svart och kan se "oskyldig" ut men ibland är den ganska blank och det kan ställa till det rejält!
En bra lösning är att klippa till en mask av något mörkt, matt material som kan skärma av dessa delar. Den kräsne kan använda något i stil med protostar light trap och (används bland annat för att motverka reflektioner inuti teleskop) men något annat matt material fungerar också bra.
Hexanon 40/1.8 har områden runt frontlinsen som man gör klokt i att skärma av. Till höger har jag lagt dit en mask som klippts till av light-trap-material. Ringen passar precis innanför filtergängan och fixeras när man skruvar dit en reverseringsring eller step-ring.
Slutligen några teststackar med utrustningen ovan
Kortvingen Ocypus olens med bakvänt Hexanon 40/1.8 (använd på f/4), 60 exponeringar sammanslagna i Zerene Stacker. Högupplöst version finns här »
Samma motiv vid 10X med Tokina 28/2.8 (använd på f/4 och även den inhandlad på Statsmissionen för 60kr). Högupplöst version här »
Långhorningen, Plagionotus arcuatus, 7X, Hexanon 40/1.8, högupplöst här »
Plagionotus arcuatus, 4.5X, högupplöst här »
Plagionotus arcuatus, 2.7X, högupplöst här »
Observera att det inte är något särskilt märkvärdigt med Hexanon 40/1.8 eller andra objektiv som förekommit i artikeln. Poängen är att det går att få bra resultat med enkla medel. Att lägga stora pengar på bälgoptik är något som man gott kan vänta med tills man utvärderat vad man redan har liggandes eller kan få tag i för en hundralapp eller två!
Reader Comments (10)
Glädjer mig att jag satsat rätt! Jag har samma uppställning med den skillnaden att jag kört med 100 mm makro och Raynox 250. Asahi Pentax Auto Bellows är dock anskaffad. Väntar bara på att adaptrarna (M42 -> K och reversadaptern) ska dyka upp i posten. Då blir det i princip samma uppställning som på bilden. Proxxonbordet har fungerat mycket bra!
Intressant och inspirerande!
Ser du inga problem med att flytta på motivet i stället för kameran, typ skakningar? Kanske inte så mycket för att att motivet flyttar på sig som att man måste peta på bordet hela tiden.
Egentligen borde väl lampan också följa med bordet. Annars riskerar man väl att få olika belysning på olika exponeringar. Fast det spelar kanske mindre roll när hela fokusstacken bara är ett par millimeter.
Sven-Olof: Kul att du är nöjd med bordet och jag ser fram emot att höra vad du tycker om Pentax-bälgen när du fått tillfälle att testa den.
Jonas: Skakningar är inte ett problem. Live view-inspelningen ger en god bild av hur mycket vibrationer det blir när man vrider på rattarna. Dels är ju Proxxon-bordet fastskruvat i underredet så det ska mycket till för att det ska röra sig. Ännu viktigare är att kameran och motivet är förbundna via skivan så vibrationer utifrån (från golvet osv) påverkar dem i ungefär samma utsträckning (vilket till stor del släcker ut effekten av dem). Man kan montera lampan på bordet också men vid de här förstoringsgraderna gör det ingen som helst skillnad – ljusbilden på diffusorn ändras inte nämnvärt även om man flyttar bordet fram och tillbaka ett par centimeter
Utmärkt handledning och elegant och prisvärdig modell.
Jag har bara en undring. Det gäller belysning. Tar du verkligen bilderna enbart med LED-lampan, eller är den fokuseringshjälp och du har därtill exempelvis en eller flera blixtar när du tar bilderna till stackningen? (Och räcker den lilla yoghurt-diffussorn om du använder blixt?)
Ja, LED-lampan räcker faktiskt för exponeringarna. Slutartiden kanske behöver vara 0,5-1 s men det är sällan ett problem i en uppställning som denna.
Numera använder jag inte så ofta blixtar vid studiostackning men yoghurtdiffusorn fungerar lika bra, vare sig du kör med blixt eller fast ljus som här.
Använder du någon dimmer tillsammans med den där ikea lampan "jansjö"??? Blir inte ljuset lite väl starkt annars?
Hej!
Blev riktigt imponerad av både bilderna och utrustningen på den här sidan, blev själv inspirerad att testa, letade till och med efter begagnade kordinatbord men det slutade med att jag byggde en egen lösning av sånt jag hade hemma, resultatet blev faktiskt över förväntan! Som grädde på moset gick det i princip att automatisera hela fotograferingsförfarandet. =)
http://www.swebrick.se/index.php?topic=3472.msg58417
Tack för att du delar med dig av dina kunskaper!
//Harri
Ok, då var proxxonbordet införskaffat o monterat på skiva. hade tänkt använda mig av mitt 90 mm macro samt raynox 250 - tror ni att det kommer funka?
Hur som helst så är min fråga vad man ska använd för skena... har tänkt använda mig av snabbfäste optipod... eftersom jag har en kameraplatta som funkar till detta fäste... Men skulle som sagt behöva någon längre skena att fästa detta i för att kunna flytta kameran fram och tillbaks mot motivet...
Någon som har förslag?
Hej Marie – som du kanske såg så har jag skrivit ett svar i medlemsforumet men jag klistrar in det även här:
Jag erinrar mig att den skena vi diskuterade var av så kallad "Arca-Swiss"-typ och jag trodde att optipods fästsystem var kompatibelt med detta system. Nu när jag undersöker saken lite närmare verkar det tyvärr inte vara så. De ser bara mycket snarlika ut. Så då är frågan vad som är bäst i ditt fall. Tittar man på optipods hemsida (optipod.se) verkar det som att de längsta plattorna ("skenorna") är 100 mm vilket egentligen är ganska lite. Och en annan sak som kan vara värd att tänka på innan du "satsar vidare" på optipod-systemet är att du antingen behöver två fästen (alltså själva klämman) – ett på stativet och ett på stackningsuppställningen – eller vara beredd att flytta fästet fram och tillbaka mellan uppställningarna.
Optipod-systemet är säkert bra men också ganska dyrt. Det är möjligt att det skulle bli billigare att ha två olika system. Ett förslag skulle då kunna vara Manfrotto 357 som jag visar här: http://makrofokus.se/blogg/2011/11/28/fortsattning-canon-mp-e-65.html. Det är relativt billigt.
Om du vill ha möjlighet att justera läget mer än så kan någon Arca-Swiss-lösning passa. Det blir kanske något dyrare men dessa kan ge mycket lång förskjutning. Det finns mängder av tillverkare av denna standard. Jag valde den kinesiska tillverkaren Sunwayphoto och är mycket nöjd med de produkterna! De har snabbfästen med "klämmor" åt båda håll vilket är fiffigt om man vill undvika att behöva ha en jättelång platta fastskruvad i själva kameran eller objektivet men ändå ha lång justeringsväg: http://www.sunwayfoto.com/e_goodsDetail.aspx?gId=1126
Jag har skaffat en makrobälg. Men hittar ingenstans hur man faktiskt använder den? Det är typ helt svart i sökaren och kameran visar F0. Någon som vet?
Mvh