Huggormssafari uppföljning
Stanislav Snäll
Huggorm (Vipera berus). Foto: Stanislav Snäll
På förmiddagen den 19 april träffades vi nära Vårsta i Grödinge. Vi var fem ”huggormsjägare”, inte så många som man hade hoppats, men en påskhelg har folk annat för sig än att leta efter huggormar. Å andra sida är det lättare att fotografera och komma nära huggormar om man inte är så många. Huggormar är ganska skygga djur och man måste närma sig dem försiktigt, ha tålamod och tid om man vill ta bra bilder.
Vi gick på en stig som löper vid ett sydbeläget skogsbryn mellan en äng och en tät skog och spanade på marken mellan grenar, buskar och rötter. Huggormens färg kan variera från ljust grå, nästan blå, grön, brun till helt svart, där zick-zack-linjen på ryggen helt försvinner. Man skulle kunna tro att det är lätt att få syn på en huggorm men färgen och linjen på ryggen fungerar som kamouflage. Man måste vara mycket fokuserad när man letar efter dem. Här har jag sett dem tidigare och ganska snart fick vi syn på den första huggormen. Den var vackert grå, nästan blå med en mycket tydlig linje på ryggen. Först tog vi bilder på några meters avstånd för att sedan sakta ta oss närmare och försöka ta närbilder. Då visade det sig att alldeles bredvid ligger en huggorm till; den var dock mycket svårare att upptäcka. Den bruna färgen gjorde att den var näst intill osynlig. Lena och Lennart tog sig försiktigt genom buskaget och till slut var de bara några decimeter från ormarna. Vi lyckades även se två stycken svarta huggormar som blev avfotograferade och på hemvägen stötte jag på en skogsödla. Så det var en lyckad utflykt och vad blir det nästa gång? I slutet av juni eller under juli månad kanske ekoxsafari.
Bland buskar, grenar och löv. Foto: Stanislav Snäll
Den djupsvarta färgen glittrar i blåt i vårsolen. Foto: Stanislav Snäll
Lena och Lennart. Foto: Stanislav Snäll
Kanske den vackraste färgkombinationen på en svensk huggorm. Foto: Lena Holm
Och en brun variant. Foto: Lennart Fahlen
Lennart och huggorm under granen. Foto: Stanislav Snäll
Skogsödla (Zootoca vivipara). Foto: Stanislav Snäll
Reader Comments (1)
Ekoxsafari, absolut!