När saker inte blir som man har tänkt sig…
Saker blir inte alltid som man har tänkt sig. Man gör noggranna förberedelser för att kunna genomföra något på ett speciellt sätt. Planering är en förutsättning för framgång men så upptäcker man att alla förberedelser varit förgäves. Då gäller det att plocka fram den kreativa talangen och börja improvisera.
Jag trodde att jag var förbered när jag under en resa i södra Afrika tänkte fotografera scarabéer, dyngbaggar som lever på spillning av stora djur som antiloper, noshörningar eller elefanter. I god tid innan resa valde jag omsorgsfullt objektiv, reflexskärmar och annan utrustning. Jag funderade ut alla tänkbara idéer, bildvinklar, provfotograferade och testade inställningar. Tanken var att jag där på plats skulle ägna all energi och fokus på fotograferandet och inte slösa dyrbar tid på att leta fram passande objektiv, diffusorer till blixtar eller lösa andra problem. Jag hade några klara idéer hur bilderna skulle se ut och hur jag skulle få till dem. Målet var att ta detaljrika och skarpa bilder på dyngbaggar.
Min avsikt var att använda 105mm makroobjektiv för att ta detaljbilder och 24mm vidvinkel för att få med bakgrundsomgivning och livsmiljö. Reflexskärmar och blixt med olika diffusorer skulle motverka de starka solstrålarna.
En viktig sak tänkte jag dock inte på: det är inte tillåtet att lämna bilen för att lägga sig ner på marken och fotografera på nära håll. Farliga djur kan lura bakom närmaste buske i en nationalpark och det är strikt förbjudet att lämna tryggheten i bilen. Vad ska man då hitta på? Till undsättning kommer ett 300mm teleobjektiv. Objektivet hängde med på resan bara för att jag skulle kunna fota större djur på längre avstånd. Men nu blev det räddningen i nöden och tele fick ersätta makro för att fånga skalbaggar. Skarpa detaljrika bilder tagna på kort avstånd med möjlighet att jobba med ljussättningen var något jag fick glömma. Att fotografera skalbaggar från bilens sidofönster på ett arbetsavstånd på några meter var en helt annan sak och krävde nya idéer. Den starka solen som skapade kraftiga kontraster, mörka skuggor och skalbaggarnas hastighet att röra sig var en riktig utmaning. Nu var det rörelse och dynamik som gällde. Jag fick i stället fotografera när de bygger bollar av elefantspillning och rullar iväg bollarna för att gräva ner de på lämpliga platser. Jag fick utnyttja rörelseoskärpa, panonera eller försöka fånga skuggor och ljus. Och de planerade skarpa bilder med noggranna förberedelser fick vänta till ett senare tillfälle på en mer lämplig och mindre farlig plats.
Reader Comments