Varför bakvända objektiv?
Många makrointresserade får tips om att det är möjligt att ta makrobilder och komma närmare motivet genom att sätta ett objektiv bakvändt på kameran (reverserat objektiv, reverse lens). För ett antal år sedan när jag började med makrofotografering och inte hade ett makroobjektiv provade jag också att sätta fast ett bakvänt objektiv med hjälp av plaströrsbitar och tejp på kamerahuset. En ny möjlighet att fotografera öppnade sig för mig. Plötsligt kunde jag öka förstoringsgraden mer än vad objektivet var avsett för! Men varför blir det så? Vad händer egentligen när man vänder på ett objektiv och monterar det bak och fram på en kamera? Genom att vända objektivet på kameran flyttar man de optiska elementen (linserna) i objektivet längre bort från sensorn och därmed fungerar ett bakvänt objektiv som ett makroobjektiv.
Det finns tre sätt att använda bakvända objektiv på:
1. Bakvänt direkt på kameran
Genom att vända på objektivet flyttas linselement i objektivet längre bort från sensorn, fokuseringsavståndet minskar och den projicerade bilden blir större, ungefär som om man skulle använda en mellanring.
2. Bakvänt på mellanringar eller bälg
Objektivet flyttas längre bort från sensorn och den projicerade bilden på sensorn växer, ungefär som att flytta projektorn från filmduken för att göra bilden större. Förstoringsgraden kan ändras genom att ändra utdraget.
3. Bakvänt framför ett annat objektiv
Det bakvända objektivet fungerar nu som en makrolins (försättslins).
Så, blir det verkligen bra bilder? Bildkvaliteten hänger förstås delvis ihop med den optiska kvaliteten på objektivet. Genom att vända på ett objektiv anpassar man objektivets ”optimering” för makrofotografering. Varje objektiv brukar vara optimerat och korrigerat till ett visst användningsområde. Speciellt gäller detta objektiv som är konstruerade för sådana speciella användningsområden som t.ex. fotoframkallning och projektion, men även fotograferingsobjektiv. Exempelvis är ett vanligt vidvinkelobjektiv konstruerat så att den bästa optiska prestandan bakom objektivet hamnar på det avstånd som sensorn normalt befinner sig, d.v.s. några centimeter från bakre linsen (registeravståndet). Framför objektivet sträcker sig det optimala intervallet från ett par decimeter till oändligt. Dessa avstånd och förhållanden mellan motiv och bild är alltså vad optiken är anpassad för. Sätter man ett sådant objektiv på mellanringar eller makrobälg ökar avståndet till sensorn från några cm till kanske ett par decimeter och avståndet till motivet förkortas till några få cm. Det betyder att på båda sidor av objektivet får man ”fel avstånd”, i betydelsen att de inte stämmer med vad objektivet är anpassat för. Om man däremot vänder på objektivet blir det rätt igen och objektivet jobbar i de arbetsområden som det är konstruerat för.
Är det problemfritt att använda bakvända objektiv? Det första problemet man stöter på är hur man sätter fast ett objektiv bakochfram på en kamera. Detta löser man via en enkel adapter som kallas omvändningsring (eller reverseringsring), en ring med bajonettfattning och gänga som man skruvar i en filtergängan på objektivet. På det sättet får man ett bajonettfäste även vid frontlinsen.
Om man ska sätta ihop två objektiv kan man använda en så kallad kopplingsring som har hangänga i båda ändar. Eventuellt måste man skaffa passande stepring eller kombinera olika stepringar så att det motsvarar objektivens filtergängor. Dessa går att köpa eller beställa hos de flesta fotohandlare. Nästa problem som uppstår är att kameran och objektivet förlorar den förbindelse som behövs för att styra bländare och eventuellt andra funktioner i objektivet. Man får helt enkelt gå över till att fotografera i manuellt läge. Idag brukar moderna objektiv sakna manuell inställning av bländare (bländarring) och är därför svåra att använda bakvända. På vissa märken (exempelvis Canon) går det att ställa in bländarvärdet innan man tar objektivet av kamerahuset med nedbländningsknappen intryckt, på andra kan man med hjälp av tejp fixera bländarspaken i ett lämpligt läge. Några kamerasystem har tillsatser som gör det möjligt att styra ett bakvänt objektiv elektroniskt. Men det allra enklaste är att använda äldre mekaniska objektiv där man kan ställa bländaren manuellt med hjälp av bländarringen.
De objektiv som passar bäst för att användas bakvänt, är objektiv med fast brännvidd från ca 20 till 75 mm men även brännvidd upp till 100 mm kan vara lämpliga att använda. Ju kortare brännvidd desto större förstoringsgrad uppnår man (vid samma utdrag). Längre brännvidder kräver längre utdrag för att uppnå önskad förstoringsgrad. Om man vill öka förstoringsgraden med hjälp av längre utdrag (mellanringar, bälg) så behöver man öka utdraget med lika mycket som brännvidden på det använda objektivet. T.ex. för att höja förstoringsgrad från 1:1 till 2:1 och man använder 50mm objektiv så måste man lägga till 50mm ytterligare utdrag. Normalt pratar vi om förstoringsgrader från 1:1 till 7:1 om man använder bakvända objektiv. Det går förstås att gå upp ännu högre men då blir bildresultaten snabbt kompromissartade jämfört med specialoptik som mikroskopobjektiv.
Om man kopplar ett bakvänt objektiv som försättslins på ett annat objektiv ska det objektivet som sitter på kamerahuset helst vara från 100 till 200 mm och det bakvända bör ha kortare brännvidd. Det bakvända objektivet ska vara så ljusstarkt som möjligt och bländaren ska normalt vara vidöppen annars finns det risk för en kraftig vinjettering. Det mest praktiska är nämligen att använda det bakre objektivet för nedbländning eftersom allt då kan skötas automatiskt från kamerahuset. Det går även att göra tvärtom och låta det rättvända objektivet vara på full öppning och använda det bakvända objektivet för att blända ner. Det senare är mer opraktiskt men kan ibland ge fördelar ur bildkvalitetssynpunkt.
Zoomobjektiv brukar, med sin komplicerade konstruktion och dåliga ljusstyrka, inte vara så bra att använda. Man får ofta vinjettering och bildkvaliteten kan bli lidande.
Vill man beräkna förstoringsgraden på en kombination av två objektiv så gäller följande: Om man använder ett 100 mm objektiv på kameran och ett 50 mm bakvänt objektiv som makrolins så blir det: 100 / 50 = 2:1 (under förutsättning att båda objektiven är inställda på oändligt).
Vilka objektiv går att använda? Vidvinklar (20 – 40 mm) och normaler (ca 50 mm) passar bra men även brännvidder upp till 100 mm går att använda. Eftersom längre brännvidder kräver längre utdrag för motsvarande förstoringsgrad, kan det lätt bli ganska klumpigt. Vanliga kameraobjektiv, speciellt äldre modeller med bländarring är enkla att använda. De kan man dessutom skaffa billigt som begagnade (bajonettfattningen spelar ju ingen roll så utbudet är stort). En annan typ av objektiv som fungerar mycket bra är förstoringsobjektiv (mörkrumsobjektiv, enlarger lenses) från förstoringsapparater (framkallningasapparater). De brukar oftast ha brännvidden 50 mm för småbild men både kortare och längre finns. Dessa är utmärkta objektiv på bälg och man kan uppnå mycket fina bildresultat med dem, speciellt för stackning från stativ.
Reader Comments (10)
En utomordentligt pedagogisk genomgång, tydlig och väl genomarbetad. Här har ingen möda sparats. Allt för att vi noviser ska förstå det självklara. Tackar!
Stort tack för den utmärkta lektionen!
Jag håller med Lennart och skall gräva fram mina gamla analoga objektiv och fotoprylar för praktisk tillämpning. /mvh Leif
Mycket bra tajmning då jag själv laborerar med denna lösning just nu. Frågan är om 50mm med ett 90mm kan var ett bra team eller är 50mm och kanske ett 28mm rätt väg att gå?
Det finns många fina "enlarger lenses" runt om och några är särskilt eftertraktade typ Apo och liknande godbitar.
Föredömligt. På eBay kan man köpa en adapter att sätta på bajonetten på ett bakvänt G-objektiv. Adapter har en ring som reglerar bländaren steglöst. Ingen skala visserligen, men man lär sig lätt var f8 är. Dessutom en 52 mm filtergänga så att man kan skruva i ett motljusskydd. Många Nikonfotografer med DX-utrustning har den utmärkta 35/1,8. Perfekt för omvändning med denna adapter
Tack för en intressant artikel
Ett tips för alla med bakvänd Nikon-optik: http://www.dpreview.com/forums/post/51621266
Hej Stanislav. Jag har två frågor:
1 Kan Olympus variabla m-ring anpassas till Nikon? På eBay säljs adapter där man byter bajonett på objektiv, men med kommentar att det ej är kompatibelt med ringen. Har du någon erfarenhet? På framsidan ser jag att du har en stepring 30,5-52. Men vad använder du i bajonetten till 52 mm?
2 Nikon 75-150 E mot ett 50/1,8. I texten "varnar" du för zoom. Men är det så att du tycker just denna kombination (på 150-läge) är bra?
Hälsningar Göran
Hej Göran
tack för dina frågor.
1. Det går säkert att anpassa Olympus flexibla mellanring till Nikon kamera. Jag själv har inte erfarenhet av den. Den som är på bilden är John som använder så han får återkomma med det korrekta svaret. John brukade tidigare använda kamerahus Fujifilm S5 PRO (har Nikon bajonettfattning) men jag vet inte om han använde det huset tillsammans med Olympus mellanring. Men det borde inte vara omöjligt att hitta en adapter från Olympus till Nikon kamerahus. Stepringen 30,5-52 tror jag sitter i en omvändarring med Olympus bajonett och filtergänga. Men som sagt John kan ge dig korrekta svar.
2. Generellt sagt är zoomobjektiv (nu pratar jag om billiga kitzoomar) inte de lämpligaste att använda till makrofoto tillsammans med bakvända objektiv, fasta brännvidder är att föredra. Nikons gamla zoom 75-150 är dock en billigt och skarpt undantag som jag har tagit fina bilder med. Dtta zoom har över huvudtaget fått ofta mycket fina recensioner: http://www.fotosidan.se/reviews/viewreviews.htm?ID=1911
Hej Göran,
Jag har mycket riktigt Olympus teleskopiska mellanring men har tyvärr aldrig använt den på Nikonfattning. Olympus->Nikon är inte någon väletablerad konvertering. Som du nämner finns konverteringsbajonetten att köpa på eBay och bajonettbytet är något som erbjudits av företaget Leitax. Av någon anledning är några objektiv samt denna mellanring undantagna kompatibiliteten.
Utan att ha reflekterat närmare över varför har jag nog antagit att det berodde på konfigurationen av skruvarna som håller bajonetten på plats.
Har nu jämfört adaptern med Olympus 28/2.8 och hittar ingen skillnad i skruvkonfiguration – se själv: https://farm9.staticflickr.com/8671/16087758457_997c7a8b67_h.jpg
Men efter närmare jämförelse tror jag mig ha funnit skälet. På objektivet sitter bajonett-ringen ovanför knappen för objektivlåset men på mellanringen är bajonettringen tjockare och innehåller en urgröpning för knappen – en mer robust/hållfast konstruktion som torde tåla högre belastning. Se här: https://farm8.staticflickr.com/7557/16086135868_be24f00f44_c.jpg
Skillnaden är alltså inte så stor och utan noggrannare jämförelse (eller isärmontering) kan jag bara spekulera. Men, det verkar inte osannolikt att kompatibilitetsproblemet kan överbryggas med lämplig distansring ("shim") mellan mellanringen och bajonettadaptern från eBay. Distansringen/shimmen skulle då behöva förses med en lucka för låsknappen.
Tack båda för detaljerade och matnyttiga svar. Jag fick bekräftat vad jag antog. Ni är båda så kunniga och generösa i att dela med er. Hoppas vi ses snart i närheten av en bagge!