Inför ditt val av makroobjektiv
Stanislav SnällVilket makroobjektiv ska du välja? Det får du inte svar på här, men däremot vad man bör tänka på för att underlätta valet av objektiv till din makrofotografering.
Vad vill jag fotografera när jag ska fotografera makro?
Den här frågan kan låta lite konstig men den är mycket viktig. Varför måste jag ställa mig den frågan? ”Jag vill ju bara fotografera makro”. Men under beteckningen ”makro” finns många olika sätt att fotografera som ger väldigt olika bildresultat. Makrofoto är en fotogenre som kräver mycket speciell och anpassad utrustning och i många fall går det inte att ersätta utrustningen med något annat. Och i många fall har man kanske redan passande utrustning men man har inte upptäckt att man kan använda det till makrofoto. Om man tänker igenom vad man vill fotografera har man mycket bättre förutsättning att hitta rätt i det stora utbud av makroobjektiv och övrig fotoutrustning som finns. Dessutom besparar man sig en del omvägar och utgifter för onödiga, och i många fall, dyra tillbehör.
Med den digitala teknikens framfart under de senaste åren, ökar intresset för foto som hobby, och med det växer även intresset för makrofotografering. Många fotograferar blommor, insekter och olika detaljer, och det har blivit vanligt att kalla alla bilder tagna med ett makroobjektiv eller tagna på mycket nära håll för makrobilder. Om man vill vara petig när man pratar om makrofoton, är det enbart bilder som är tagna i förstoringsgraden 1:1 eller större som är makrofoton. Det betyder att ett motiv som är 1 cm i verkligheten ska vara minst 1 cm stor när den projiceras på filmruta eller sensor i en kamera. Det är dock inte så viktigt att ha en exakt gräns för vad som kallas makrofoto och vad som är närbildsfoto. I slutändan är det ändå bildresultat som är viktigast. Och för att uppnå önskat resultat och kunna ta bra makrobilder eller närbilder är det viktigt att välja rätt utrustning.
Att tänka på inför val av makroobjektiv
- ska jag fotografera motiv större än 1 cm? (förstoringsgrad under 1:1)
- ska jag fotografera motiv mindre än 1 cm? (förstoringsgrad 1:1 och större)
- ska jag fotografera orörliga motiv? (växter, naturdetaljer, smycke, etc.)
- ska jag fotografera rörliga motiv? (insekter, smådjur)
- ska jag fotografera utomhus?
- ska jag fotografera inomhus?
- ska jag använda objektivet även till annan typ av fotografering? (stora djur, porträtt, landskap etc.)
- behöver jag ha autofokus?
- hur mycket pengar vill jag spendera på objektivet?
Det är säkert inte enkelt för en nybörjare eller för någon som inte har erfarenhet av makrofoto att kunna svara på alla dessa frågor. Men det är viktigt att ställa sig de här frågorna och försöka att tänka genom dem. Det är omöjligt att skaffa sig ett makroobjektiv som uppfyller alla dessa krav - ett sådant makroobjektiv finns inte!
Brännvidd och makroobjektiv
Vilken brännvidd passar för makrofoto? Valet av objektivets brännvidd är ofta avgörande för hur olika objektiv passar respektive bildsituation eller bildtyp. Idag använder man inom makrofoto oftast en brännvidd på 50 mm till 200 mm. Generellt kan man säga att ju längre brännvidd desto längre avstånd från motivet kan man ha. Däremot har brännvidden inte någon direkt påverkan på avbildningsskalan. Där spelar objektivets konstruktion istället in.
När man har klart för sig vilka motiv man vill fotografera, då kan man fundera på i vilka situationer man vill fotografera sina motiv. Kommer man att skrämma iväg småkryp om man blir för närgången? Måste man ha längre arbetsavstånd? Kommer man att använda stativ? Eller vill man ha kort och lätt makroobjektiv för vara smidig, byta man snabbt bildvinklar och kunna röra sig runt motivet. Just sådana detaljer är viktiga vid val av rätt objektiv. Om man vill fotografera blommor, växter eller icke-levande motiv så kan man använda kortare brännvidd på 50 eller 60 mm. Det blir inga problem att komma nära. En blomma springer inte iväg. Ibland fungerar kortare brännvidder även för fotografering av insekter. Kanske inte just stora fjärilar men många skalbaggar, spindlar eller insektslarver är inte så skygga och är ganska långsamma. I vissa situationer går det bra att fotografera även normalt snabba insekter, t.ex. en kall morgon när insekterna sitter orörliga på växter och är för stela för att fly. Och självklart kan man använda även längre brännvidd för fotografering av växter och döda ting. Det kan t o m vara till en fördel, man skuggar inte motivet med objektivet på nära håll och med längre brännvidd är det lättare att avgränsa motivet från bakgrunden.
Om man vill ha insekter som objekt och motiv för fotot då blir det lite svårare att bestämma sig för rätt brännvidd. Insekter är den artrikaste djurgruppen och därmed även en djurgrupp med mycket stor skillnad på kroppsstorlek. De minsta är bara någon tiondel millimeter små och de största mellan 15 och 20 cm stora. Några är långsamma, nästintill orörliga och andra snabbare än vad det mänskliga ögat kan uppfatta. De lever i olika miljöer och förutsättningar för fotografering kan vara därefter. Hur ska man välja objektiv till dessa då? Det går inte att hitta ett objektiv som kan användas för att fotografera alla insekter och i alla situationer. Antingen blir man tvungen att skaffa flera olika objektiv eller att prioritera. Det är dock klokt att börja med något som är ganska universalt och fungerar bra i de flesta, vanliga situationerna, och när det gäller de vanligaste insekterna kan ett objektiv med brännvidd omkring 100 mm vara rätt. Man har lagom avstånd (kortaste ungefär 10cm) mellan objektivets frontglas och motivet för att inte skrämma bort krypen och för att undvika att de hamnar i skugga av objektivet. Men det kan bli svårt att komma nära och ta riktiga detaljbilder på t.ex. fjärilar och sländor. För de passar brännvidd 150 mm eller upp till 200 mm bättre. Samma sak gäller om man vill fotografera mindre reptiler. Längre brännvidder, över 150 mm, kan dock ställa till problem med skakoskärpa och man blir kanske tvungen att använda stativ och fjärrutlösare.
Två olika makroobjektiv: Stor modern Nikon AF-S VR Micro-Nikkor 105mm f/2.8G IF ED från 2000-talet med autofokus, bildstabilisering, modern ytbehandling av linser och ett litet enkelt objektiv från 1930-talet Ernst Leitz Wetzlar 42mm Summar.
Nedan: Bilder tagna med båda objektiv (Rörbock, Donacia aquatica)
Nikon AF-S VR Micro-Nikkor 105mm f/2.8G IF ED (Nikon D300)
Ernst Leitz Wetzlar 42mm Summar (Nikon D300, utdrag 200 mm)
Autofokus eller manuell fokus?
Det enkla svaret är att det inte behövs någon autofokus till makrofoto. Varför? Vid makrofoto minskar skärpedjupet dramatiskt och det är mycket sällan man får in hela blomma, insekten eller annat motiv helt skarp. Oftast är det bara en mindre del av motivet som blir skarp och därför är det oerhört viktigt var den skarpaste punkten (skärpeplan) sitter. Man kan ha den modernaste och mest avancerade autofokus i kameran och objektivet men det är ändå fotografen själv som måste sätta skärpan exakt på ett noggrant utvalt ställe för att det ska bli bra. Den lilla markeringen eller rutan i sökaren som autofokus ställer in sig på kan innehålla ett par millimeters avståndsskillnad och det är tillräckligt mycket för att skärpeplan kan hamna fel. Här jobbar man ofta med en precision på ett par tiondelar av en millimeter och det är omöjligt för de flesta, även moderna, objektiv och kameror att hitta rätt skärpeplan och behålla fokus på det. Ofta jagar autofokus fram och tillbaka och kan inte hitta rätt. Varför finns det då autofokus på makroobjektiv? Makroobjektiv går att använda till annat; ex vis porträtt och foto av större djur och då kan man kanske använda autofokus. Dessutom vill tillverkarna sälja, så varför inte sätta in autofokus i ett makroobjektiv och ta extrabetalt för det? Men i rättvisans namn kan autofokus fungera även i närbildsfoto. I vissa fall när man fotograferar motiv som exempelvis större fjärilar eller när man inte behöver uppnå stora förstoringsgrader. Vill man däremot fotografera bara små motiv kan man dock hoppa över autofokus och skaffa sig ett makroobjektiv med manuell fokus som dessutom brukar vara billigare.
Användning av övriga objektiv eller äldre makroobjektiv
I vissa situationer kan man använda även vidvinkel- eller långa teleobjektiv till närbildsfoton. Vidvinkelobjektiv brukar ha kort närgräns (ibland under 20 cm) som gör att man kan komma nära motivet och samtidigt kan få med omgivning eller bakgrund. För stora fjärilar, grodor, eller andra större smådjur går det också bra att använda 300 mm teleobjektiv om objektivets närgränsen är under 2 meter. Tänk er en stor tropisk fjäril med vingspann på nära 20 cm, men pratar man då fortfarande om makrofoto?
Äldre makroobjektiv från tiden före den digitala eran - går det att använda sådana på moderna kameror? Ja, om kameratillverkaren inte ändrat objektivfattning då brukar det fungera bra (Nikon, Pentax). Visserligen kan man inte använda kamerans alla automatiska funktioner men att fotografera i manuell regim (M) eller bländarprioritet (A) brukar gå alldeles utmärkt och med mycket bra resultat. För kameratillverkare som har ändrat objektivfattning (Canon, Olympus) måste man använda adapter för att kunna sätta objektivet på kameran och vanligtvis förlorar man då all kommunikation mellan kameran och objektivet, och då måste man fotografera i manuell regim (M). Samma sak gäller om man använder objektiv som är av annat märke än kamerahuset och inte har passande fattning.
Udda eller speciella objektiv, såsom objektiv till gamla filmkameror, objektiv till förstoringsapparater, mikrotextobjektiv eller mikroskopobjektiv går också ibland att använda till makrofoto. Sådana använder man ofta om man vill fotografera med mycket stora förstoringsgrader men deras användning är mycket speciell och ganska komplicerad så till detta återkommer vi vid annat tillfälle.
Fortsättning om makrofoto följer:
- Mellanringar, bälg, konventrar, makrolinser, bakvända objektiv
- Ljuset i makrofoto, blixt, lampor, reflexskivor
- Stativ och annan utrustning
- Att fotografera makro. Fokus, bländare, slutartid, övriga inställningar
- Att fotografera insekter (insekternas beteende)
- Speciella situationer inom makrofoto
- Efterbehandling, utskrifter, katalogisering av bilder
- Mikrofoto, stackade bilder (och speciella objektiv)
Reader Comments (8)
Som nybegynner og uerfaren ønsker jeg tips om både kamera og objektiv - det må da finnes et "starter set"?
Hej Jon
vi ska gärna ge dig råd och tips så gott vi kan, men skulle du kunna beskriva lite mer vad du helst vilja fotografera? Tyvärr finns de inga "starter set" för nybörjare när det gäller makro. Det finns kit (kamerahus + olika objektiv) för allmän fotografering.
Hälsningar Sanislav
Har en analog utrustning som kompletterats under åren. Zeiss försättlinser, Olympus och Zeiss makrobjektiv mellan 135 och 38, bälgar, mellanringar, ringblixt, inställningssläde CZ. Contax och Olympus hus. Vill ha en vädertålig digital fullformatare men vilken?
Har under resans gång fuktdödat 3 digitala systemkameror så jag känner mig lite otursförföljd.
Har rejäla och stabila stativ mellan 2cm och 125cm höjd. Rejäla stora kulleder med 3/8 och 1/4 fattning.
Saknar väl ett bord för stackning och kamerahus samt inställningslupp. Tipps på det senare med nedåtriktat okular önskas oxså.
Hej Johan
när det gäller vädertåligt kamerahus med fulformatsensor så är det inte så svårt att hitta. Om jag mins rätt så är egentligen alla proffsmodeller från de största märken vädertätade:
Canon 5D (MarkII och MarkIII), Canon 1D, Nikon D700, D800, D3, D4. När det gäller Sony så A850 och A900 är fullformatare men jag är osäker hur det är med vädertätning. Så det är bara kolla de exakta specifikationer och priser och hitta något som passar dig. Ett av de kamerahusen som idag är mest använt bland makrofotografer är Canon 5D MII men det blir intressant att se hur det blir med Nikon D800, bildkvalitet bör bli ännu bättre.
Du måste haft otur med dina fuktskadade kameror. Jag själv fotograferar mycket i dåliga väderförhålande och jag brukar inte vara överdrivet försiktig men har aldrig haft några problem inte heller med så enkla modeller som Nikon D50.
Du skriver att du har några makroobjektiv mellan 135 och 38mm. Där förstår jag inte riktig om det är flera olika objektiv eller zoom 38-135mm med makrofunktion? Hur som helst om du har en makrobälg så ska det inte vara problem att skaffa något objektiv som du kan använda, allt mellan ca 20 och 150mm ska gå att använda på en makrobälg, möjligen måste man skaffa adapter så att gänga eller fäste passar.
Bord för stackning har skrivits mycket om i forumet här på makrofokus.se så där kan du säkert hitta om du söker på "linjärbord". En del makrosläde har inbyggt linjärdord som går att använda vid stackning.
Nedåtriktad inställningslupp - är det vinkelsökare du menar? Annars brukar jag och många makrofotografer som stackar sina bilder att använda "liveview" vid stackning i stället för den optiska sökare.
Återkom gärna med fler frågor så att jag kan ge dig ännu bättre svar
mvh
Stanislav
Jag måste rätta till uppgifter i mitt föregående inlägg. Där skriver jag att Canon 5D MII är vädertätat kamerahus, men så är inte fallet. Däremot Canon 5D MIII är vädertätat.
Nu har också presenterats ett nytt fulformatshus (och vädertätat) Sony A99.
Och nu har det kommit ytterligare ett hus som kan vara ett mycket bra alternativ Nikons nya D600.
Hej, Jag skulle vilja ha ett makroobjektiv till min Nikon D5100. Jag tycker om att fota detaljer, natur, månniskor och djur. Jag är nybörjare på systemkamera.
Mvh
Ulrika
Ulrika: Så länge du håller dig till riktiga makroobjektiv: dvs, fast optik som fokuserar hela vägen till skala 1:1 – inget fuskmakro av typen telezoom med hyfsad närgräns och "macro-stämpel" på objektivet. Bland riktiga makroobjektiv så finns det inga dåliga alternativ men flera bra! Jag rekommenderar att du uppsöker en fotoaffär, känner på alla som ryms inom din budget och väljer det som du trivs bäst med! Eventuella hårfina skillnader i bildkvalitet är helt underordnade andra faktorer! Hur är ergonomin? Vilken känns roligast att fota med? Här är det läge att låta känslorna styra! :) /John