Öppet Forum > Slutartider och insektsmakro

Hej,

Jag skulle vilja diskutera tumregler för slutartider vid insektsfoto. Den klassiska regeln vid allmänt foto (ej macro) är att använda ungefär "samma" mått som brännvidden, dvs 100 mm ger 1/100 s för att undvika skakningsoskärpa. Stabilisering av objektiv eller sensor har ändrat på detta så numera kan man använda längre tider. Träning i att hålla stabilt spelar också stor roll.

Så några frågor till John och Stanislav, eller någon annan: en brännvidd motsvarande ca 150 mm, vad skulle ni säga är en lämplig slutartid att ha som default, innan man finjusterat vid det aktuella tillfället (om man är ok tränad och ingen nybörjare)? Dvs längsta tid som bör ge relativt hög frekvens av skarpa bilder, utan blixt? Motivet kan vi säga är en helbild på en insekt på max 1 cm.

Rekommenderar ni att slå av stabiliseringen på objektivet, respektive huset om sådan finns (vid insektsfotande på fri hand)?

Vidare blixtsynktiden, inom vilka slutartidsintervall brukar ni fota med blixt och de vanligaste motiven? Vissa kameror har en kortaste blixtsynktid på 1/160, t ex Panasonic, är det en allvarlig begränsning?

Hälsningar
Ulf

01-31 | Registered CommenterUlf Bjelke

Hej Ulf!

Bra frågor – det vore onekligen smidigt att ha en tumregel som den gamla goda 1/brännvidden!

Inom makrofotografering är det svårt med sådana rekommendationer av flera anledningar. Dels för man i praktiken oerhört sällan står rakt upp och ner och fotograferar helt på fri hand. Nästan alltid hukar, sitter eller halvligger man och tar då allt som oftast stöd mot något som råkar finnas i omgivningen. Beroende på omständigheterna kan det krävas kortare tider än 1/1000s om det är ett svårt läge samtidigt som man kan komma undan med flera sekunder långa slutartider om man kan få ordentligt stöd.

Skulle man ändå försöka hitta något genomsnittsfall är det tveklöst så att man (bildstabilisering eller inte) måste ligga på en betydligt kortare slutartid än vad den gamla 1/brännvidden anger. För egen del är det bara i undantagsfall jag plåtar makro handhållet utan blixt. Jag upplever det oftast som allt för mycket av ett lotteri med nästan bara nitlotter. Åtminstone om vi pratar om "riktiga" makrobilder med avbildningsskala i trakten av den du anger (snarare än närbilder). Och åtminstone om vi vill blända ner så pass att vi vill uppnå något utöver en bild med extremt selektiv skärpa.

Om du ändå vill ägna dig åt handhållen makrofotografering utan blixt tror jag att det bästa alternativet är att du lägger några timmar på att göra ett test, med din egen utrustning och förutsättningar. Välj ut några slutartider – låt säga 1/60s, 1/100, 1/200, 1/400, 1/800. Ta 20-30 bilder med varje (välj ut ett par/tre motiv med exempel på typiska egenskaper/belägenheter). Analysera sedan träffrekvensen genom att gå igenom bilderna i datorn och notera antalet dåliga/acceptabla/bra bilder per slutartid. Motsvarande procedur kan förstås användas för att utvärdera bildstabiliseringsfunktioner. Det tar förstås ett tag men med tanke på att det är så många faktorer inblandade tror jag att den sortens egna observation är det är det enda sättet för dig att bilda dig en sanningsenlig uppfattning i frågan.

Blixtsynktidsfrågan är lite lättare att besvara.

För det första tycker jag inte att en blixtsynktid på 1/160 är en allvarlig begränsning vid makrofotografering. Vid vanlig fotografering kan det vara ett problem eftersom det då lätt blir överexponerade bilder – i synnerhet om man vill använda stor bländaröppning för att få ett kort skärpedjup. Detta är sällan ett problem vid makrofotografering och skulle det någonsin vara det är det bara en liten gradskillnad mellan 1/160s och exempelvis 1/250s som finns på vissa andra kameror – ett stegs lägre känslighet (ISO) eller mindre bländaröppning skulle ju till exempel ”släcka ut” den skillnaden.

Vid blixtmakrofotografering är slutartiden i många fall av marginell betydelse eftersom exponeringen ändå styrs av blixtens (mycket kortare) brinntid. Ibland kan det ändå vara värt att välja en längre slutartid för att släppa in ljus i bakgrunden (undvika den typiskt svarta bakgrunden som är vanlig i blixtbilder). Det händer ofta att jag vid blixtfotografering i detta syfte väljer slutartider i intervallet 1/40 – 1s. Så långa slutartider förutsätter att förgrundsmotivet är någorlunda skuggat i förhållande till bakgrunden och i stället blir i huvudsak blixtexponerat. Annars kommer det bli rörelseoskärpa i förgrundsmotivet. Rörelseoskärpa i bakgrunden spelar dock mindre roll eftersom den ändå är helt ur fokus.

Stort tack för bra redogörelse, John.

Vad jag fiskar efter är snabblägen och intervall att jobba inom vid de många fall då jag är i fält med kameran men då fotandet inte är huvudsyftet. När jag vill ta en bild och maximera chanserna till en good enough skarp artbild direkt.
Dina råd och träning blir bra för att öka frekvensen bra direktbilder.

02-13 | Registered CommenterUlf Bjelke